Eragon

Den här boken är en del i en serie på fyra delar, som utspelar sig i området Alagaësia. Där härskar den siste drakryttaren, Galbatorix, som en gång tillsammans med De försvurna förrådde sina vänner och tog makten i riket. Drakarna, som länge fanns i Alagaësia, blev nästan utrotade och både alver och dvärgar drevs in i svåråtkomliga gömställen. Endast få människor vann mot Galbatorix och skapade ett eget land, Surda.

Många år senare är den femtonårige bondpojken Eragon från Carvahall uppe och jagar i bergskedjan Ryggraden, uppe i nordväst i Alagaësia. Där dyker en mystisk blå sten upp med en knall framför hans ögon. Han tar med sig stenen hem till Carvahall, där den en natt spricker och visar sig vara ett drakägg. Han blir mycket nyfiken och frågar Brom, som är Carvahalls sagoberättare, om de legendariska drakryttarna, och av honom får han höra ett namn som han ger drakungen: Saphira.

Efter en tid kommer två främlingar, som aldrig visar sig utan sina huvade kåpor i ljuset, och frågar efter stenen. Saphira blir rädd och flyr in i Ryggraden med Eragon ett tag. När de är tillbaka är gården, som Eragon bodde i, förstörd. Så fort Brom förstår att Eragon gömmer Saphira, och att främlingarna är ett hot, följer han med Eragon, som jagar efter främlingarna. De styr ut mot okända platser och händelser, som de aldrig kan ana vad de leder till.

Samtidigt kämpar Roran, Eragons kusin, för att skrapa ihop något att leva på vid den brända gården och uppfylla sin dröm: att få gifta sig med Katrina.

Boken är äventyrsfylld redan från början, med många viktiga händelser hela tiden, som inte alltid visar sin vikt förrän senare. Jag älskar den här boken och kan knappt slita mig från den. Jag ser mycket fram emot nästa del, och jag kommer säkerligen läsa denna härliga serie.


Jag som skrivit inlägget heter Jonna.